I min glugg

Ibland så far tankarna iväg och jag tänker på saker som hänt, saker som jag egentligen inte ska ta åt mig av, men som ligger där och gror under ytan. Jag önskar jag kunde skaka av mig sånt och bara försöka glömma, men det är små saker som svider och gör ont fast det inte borde göra det. Utåt sätt verkar jag säkert väldigt stark, men innerst inne så är jag som alla andra. Bara för att jag inte visar det så är det inte så att jag inte tar åt mig. Jag önskar att jag var starkare och kunde säga ifrån, men jag bara lägger det på hög, i en liten byrålåda som jag försöker stänga inom mig. Ibland blir den så full att jag måste öppna den och då bara väller tankarna och känslorna fram. Just nu har jag öppnat den lite och jag känner hur allt bara kommer över mig. Jag måste försöka stänga lådan igen, bli mig själv igen, ja i varje fall den ni ser. Men tänk på det, även jag är en människa med känslor.