Nyopererad

Så har man överlevt denna operation också. Allt gick jätte bra och denna gång visste jag vad jag hade att vänta mig så jag var inte lika nervös.
Tyvärr hade jag ingen sjuksköterska att hålla i handen medans jag fick bedövningssprutorna, men jag höll i mig i sängkanten för glatta livet. Hade inte klarat det annars.
Tänk den värsta smärtan ni kan tänka er och sen lägger ni på lite till, så känns dom, dom förbannade sprutorna. Men man har ju inget val ;).
Nu hoppas jag det läker som det ska och att min knöl försvinner så att jag kan gå på foten igen.
Bedövningen har precis släppt så nu gör det ont när jag går på foten. Det är bara att bita ihop.

Tjingeling

Det här är vad jag har att vänta mig om några dagar. Fy tusan, hur kan jag göra detta frivilligt???

Men om jag ska kunna gå på fötterna i många år till så är det tvunget.

Denna gång blir det andra fotens tur......jag ska erkänna att jag är lite nervös och jag kommer säkert ha svårt att sova i natt.....jag får hålla sjuksyster i handen denna gång också ;). Då går det nog bra,

Tjingeling,



Löv, löv, och mera löv. Idag har jag krattat massor av löv och ändå så syns det inte.

Det låg som en tjock matta på ett hörn av tomten och jag var tvungen att försöka få bort det värsta.

Det blev så många skottkärror att jag trampat upp en liten stig på gräsmattan ;).

Ibland så far tankarna iväg och jag tänker på saker som hänt, saker som jag egentligen inte ska ta åt mig av, men som ligger där och gror under ytan. Jag önskar jag kunde skaka av mig sånt och bara försöka glömma, men det är små saker som svider och gör ont fast det inte borde göra det. Utåt sätt verkar jag säkert väldigt stark, men innerst inne så är jag som alla andra. Bara för att jag inte visar det så är det inte så att jag inte tar åt mig. Jag önskar att jag var starkare och kunde säga ifrån, men jag bara lägger det på hög, i en liten byrålåda som jag försöker stänga inom mig. Ibland blir den så full att jag måste öppna den och då bara väller tankarna och känslorna fram. Just nu har jag öppnat den lite och jag känner hur allt bara kommer över mig. Jag måste försöka stänga lådan igen, bli mig själv igen, ja i varje fall den ni ser. Men tänk på det, även jag är en människa med känslor.



Andas djupt...........ibland behöver man stanna till och bara andas. Få nya krafter när "andra" har sugit musten ur en. Jag förstår inte varför man sätter sig på tvären när man förklarar hur det ska vara.

Det är inte jag som bestämt detta. GILLA LÄGET.....eller gå och må dåligt, men låt det för sjutton inte gå ut över mig.

Vilken färgprakt hösten bär med sig..........!

Jag hittade ett "fynd" i min väns trädgård.